Dag 1 av 30
Här om dagen satte jag mig ner i en solstol på balkongen. Det var nästan varmt ute och jag tänkte lösa korsord. Men mitt halvhjärtade försök att locka bort mina tankar från jobbet misslyckades.
Eller ja, får man ens kalla det jag gör för jobb?
På senaste tiden har jag tvivlat på det. Vad gör jag ens?
Ligger i soffan och bygger på min hemsida, lägger upp storys på instagram och svarar på dm’s från tjejer som vill förändra sin vardag.
Nej det var inte min renaste tröja ser jag nu, men det är en favorit
Jag vet aldrig när min arbetsdag börjar eller slutar, det var 4 år sedan jag hade en regelbunden månadslön och typ ingen vet vad jag gör.
Samtidigt vet över 40.000 människor mitt namn, det kommer ut 3 artiklar om mig i höst och över hundra tjejer har hört av sig senaste året och tackat för inspirationen jag gett dem.
Just nu är jag lite förvirrad över vad folk vet och inte. Vad tror andra att jag gör?
Det är sånt jag grublar på om dagarna just nu.
Skickade den här bilden till min kompis Sara som har trypofobi
Jag var precis inne på hälsocentralen också för att kolla upp ett “lite konstigt” födelsemärke.
Det var tydligen inte så konstigt som jag trodde och efter jag druckit upp min cappuccino ur pappersmuggen och fått ett trött “det är ingen fara” så åkte jag hem igen.
Väl spenderade 400 kronor. Absolut.
Inlägg 1 av 30 skrivet och publicerat. Spännande. Puss!
Den senaste månaden har jag önskat att alla som följer mig kunde läsa mina tankar så jag inte behövde förklara någonting.
Mina fingrar vill skriva och min hjärna behöver få dela med sig av allt den tänker utan att störa dig i flödet.
Så nu kommer jag publicera ett blogginlägg om dagen i 30 dagar.
Jag skriver. Du läser. Och kanske kommer vi varandra lite närmre.
