Dag 11 av 30
3 typiska filmscener jag fått uppleva i verkligheten:
Meet cute.
Osminkad och med nytvättat hår i en slarvig knut gick jag upp för att hänga tvätten på min takterrass i Spanien. På väg upp hör jag någon prata i telefonen. Han har en sån där röst bara snygga killar har så jag går ner i hallen igen och kollar mig en extra gång i spegeln. När jag kliver ut på terrassen står Luca där. Vi kollar på varandra. Han lägger på. Säger hej. Och det var första gången jag pratade med min pojkvän.
Takterassen.
Baren runt hörnet
Fäller ihop min dator och lämnar cafeét där jag alltid sitter och jobbar. På vägen hem passerar jag baren som alla går till när solen gått ner. Även fast det inte finns sittplatser för mer än 8 personer. Killen med lockigt hår vinkar och häller upp ett glas vin. Så jag stannar, tar fram min bok och läser ett kapitel innan jag går hem.
Regnet när allt gått fel
Blev lurad på pengar av hyresvärden som utnyttjade att jag inte pratade spanska. Insåg att jag precis spenderat 15.000 (av mina totalt 20.000 kr) på en lägenhet jag inte kan bo kvar i. Gick ut på gatan för att tänka och regnet spädde ut tårarna. Trodde att allting hade gått fel innan allting löste sig. Några veckor senare hittade jag min drömlägenhet.
Spegeln i lägenheten som kostade 15.000 kr utan att ge någonting tillbaka.
Alla säger att allt är bättre på film.
Det är inte sant.
Även dom sorgliga scenerna gör livet fint om vi vågar leva dem fullt ut.
Vill du också uppleva allt det där behöver du öppna dörren och gå ut.
Boka den där biljetten. Ta den där risken. Bli den där huvudpersonen.
